Isvett med Johan Söderlund, Svenska Livräddningssällskapet

Det är många kallbadare som blir euforiska bara av tanken att få bada i en isvak, men hur gör man om man vill ta upp en vak när det äntligen fryst på i sjöar och vattendrag hemmavid och hur vet man om isen är tillräckligt tjock? Vi bad Johan Söderlund på Svenska Livräddningssällskapet att ge oss en lektion i isvett. Johan arbetar bland annat med att utbilda skolelever i att vistas säkert på isen och har även skrivit utbildningsmaterial i ämnet.

 

Lagar och regler att ha koll på när man tar upp en isvak

Vem som helst får lov att ta upp en isvak i hav, sjö och andra vattendrag enligt allemansrätten. Det är ett krävande kroppsarbete och det rekommenderas att man är fler som gör det tillsammans. I en del kommuner är det så väl ordnat att kommunen och Räddningstjänsten engagerar sig i att göra isvaken och att tillse att den är ordentligt markerad så att ingen riskerar att ramla i.

— Vad många kanske inte känner till är att man som skapare av en isvak är skyldig att minimera risken för personskada enligt ”Lagen om skydd mot olyckor”. Det brukar räcka med att sätta upp käppar med band och granruskor kring själva isvaken för att tydligt märka ut vaken, berättar Johan Söderlund.

— Men du kan aldrig vara helt säker. Trots att du tydligt markerat ut var vaken finns, kan du bli skyldig ifall någon gör sig illa eller förolyckas. Det finns dock inget prejudicerande fall än vad jag vet, fortsätter Johan.

 

Så vet du att isen är säker

Isens kvalitet och tjocklek varierar ofta över större ytor. Ett område som har is med 1 decimeters tjocklek, så kallad kärnis räknas som säker is och en bra plats att vistas och bygga en isvak på.

— Det är inte enbart området för själva isvaken som behöver ha en säker is. Samma krav ska ställas på passagen ut till isvaken. Använd en ispik och känn efter i området kring där du tänkt att förlägga isvaken. Känslan i armen när du pikar är att det ska kännas stumt och att det nästan inte blir någon åverkan i isen. Om du hackar i isen och piken går ned i ishöljet är det ingen bra is, förklarar Johan.

Det bästa sättet för att få koll på isen tjocklek och kvalitet är att borra i isen.

— Tänk på att isen ett par meter bort kan vara både tjockare och tunnare. Därför är det viktigt att pika runtom den tänkta isvaken, berättar Johan.

 

Bad i grupp påverkar isens hållfasthet

Inte sällan är man ett antal badkompisar som samlas för att bada i isvak. Då är det extra viktigt att tänka på att man bör välja en plats med extra tjock is och stå med någon meter emellan för att fördela vikten.  Utgå från att det krävs cirka 15 centimeter tjock is för en grupp på 30 personer.

— Självklart gäller det att vara uppmärksam när man är ute på isen. Ser man att man får vatten på fötterna när man står på isen, så är man troligen för många på samma plats och då får man sprida ut sig över en större yta, säger Johan.

— Om man går ned i vattnet från en brygga via en stege så är det inte lika noggrant med tjockleken på isen som när man kapar en isvak längre ut i sjön, fortsätter Johan.

 

Säsongen påverkar isens kvalitet och säkerheten

Isens kvalitet och tjocklek skiftar över landet och per säsong.

— Det är framförallt den så kallade vårisen som kan vara riskabel. Våris kännetecknas av att isen består av en massa isstavar som nästan ser ut som sugrör blandat med fruset vatten. Vårisen kan på en dryg halvtimme övergå i flytande form när solen ligger på, berättar Johan.

 

Så tar du upp en isvak på ett säkert sätt

  1. Arbeta inte själv. Man bör aldrig vara själv på isen och dessutom är det är tungt att ta upp en vak. Det behöver vara flera som turas om att arbeta och som hjälper till att hålla en hög säkerhetsnivå.
  2. Mät ut den tänkta isvaken genom att rispa i isen med isdubbar eller annat redskap. Börja med att först borra ett hål med en isborr eller med hjälp av ett spett. Använd helst en gammal hederlig issåg för att slippa utsläpp från motorsåg. Även om du använder eldriven motorsåg så avsöndras olja från kedjan i vattnet. Dessutom blir kedjan fort slö när man sågar i vatten och behöver bytas och oljas ofta för att fungera bra.
  3. Om du utgår från en brygga eller stege ska du börja såga så nära stegen som möjligt och jobba dig utåt via ett lodrätt snitt. Såga från vänster till höger eller tvärtom. Såga små fyrkanter och sedan det andra lodräta snittet. Tänk på att varje isflak du sågar loss flyter och det är svårt att hantera ett stort isflak. Då är det lättare att trycka de mindre fyrkantiga iskuberna under isen. Ett bra tips är också att använda iskuberna till att bygga en issarg runt själva vaken som tillsammans med pinnar och granris ramar in isvaken på ett säkert sätt. Om det inte finns en stege vid vaken bör issargen göras med en vuxen persons längd från kanten, så att man kan häva sig ur vaken med hjälp av isdubbar. Man kan också använda stege som hävstång för att få upp isflak och iskuber ur vaken.
  4. När isvaken är klar är det dags att skapa en tydlig avgränsning till vaken. Det som kan användas för att märka ut en vak är:
    – Grnruskor
    – Listvirke med horisontella band eller lister för att bygga en sarg av band eller lister
    – Vägpinnar med band emellan pinnarna
    – Du kan också bygga en större variant av sarg, med tryckimpregnerat virke med lite tjockare dimensioner.
    – Borra eller hacka med en ispik för att få ned pinnar eller käppar och stoppa ned dem i vartdera hörnet av vaken. Fördelen med pinnar och käppar är att det syns på långt håll även när det har snöat. Använd gärna avspärrningsband (finns i bygghandeln) eller reflexband som ytterligare säkerhetsåtgärd. Att använda pinnar av listvirke är att föredra då dessa kan vara kvar och förmultna. Men, självklart är det bäst att plocka bort allt kring isvaken när isen smälter. Granruskor sätts ned i isen runt vaken. Tänk på att du inte får bryta kvistar från träd utan markägarens tillstånd.
  5. Nu är det dags för ett premiärbad i vaken!

— Det är viktigt att ha respekt för att bada i isvak, men det är inte farligt att vara ute på isen, det är okunskap om isen som skapar en osäker situation och gör det farligt, ” avslutar Johan.

* Sedan den 1 januari 2015 får man enligt lag inte såga med motorsåg på allmän plats eller hos en granne utan ett så kallat motorsågskörkort ( AFS 2012:1). Att såga på sin egen tomt eller i en sjö med eget vatten kan utföras utan motorsågskörkort.