Trumslag bryter tystnaden i dunklet. Mörka gestalter uppenbarar sig desto närmre jag kommer. Desto närmre jag kommer desto tydligare hörs ljuden av slagen mot den allt tjockare isen som snart bäddat ner hela ån i vinterdvala. När jag kommer fram ser jag fyra personer där. Tre kvinnor och en man som är utvadad med en yxa i vattnet, en dam med hockeyklubba som slår mot isen från land, en kvinna med spade som skövlar upp isbitarna från vattnet och jag frågar mig själv. Vad gör personerna?

Jag hugger i och kliver i. Vi hjälps åt. Vi blöder för det här. Den första tunna ishinnan är värst den kan skära som glasskärvor mot huden och skapa blodvite utan att det märks när jag står utvadad i vattnet med en spade för att göra grunden till vinterns isvak. Det kommer ta en vecka till innan isen bär att stå på för att kunna rensa vaken från isen i stället för från vattnet om kylan håller i sig. Vattnet är strax över en grad och kroppen blir snabbare frusen om den rör sig än om den är stilla i det kalla vattnet. Att slå upp en isvak som rymmer 7-8 vuxna personer för att sedan rensa den på is  kyler snabbt ned kroppen. Om en lampa skulle lysas mot mig i mörkret skulle jag se ut som en dansk pölse i skinnet.

Varför gör vi det då? Det är tredje vintern vi arbetar tillsammans för att hålla en vak öppen i Gavleån vid Boulongerskogen i hjärtat av Gävle. Kommunen sade nej till att hålla en vak öppen hösten 2020. Det var en fråga om ansvar, kostnad och säkerhet. Till en början var jag nästan ensam, det var jag och Andreas. Denna morgon är Maria, Marika, Anna och Thomas redan på plats när jag anländer till den stundande vaken kl 07.00. Om ni frågar mig varför jag går upp varje morgon och slår upp en vak likt Sisofus rullar upp en sten för en kulle som sedan ramlar ned, så är det för att jag bygger ett istempel, en energikälla för stillhet, gemenskap och glädje, som ett ljus i mörkret som leder oss igenom den långa vintern.

Det var Andreas idé från början. Efter att kommunen sade nej drabbades han av vemod när den första isen lade sig i början av december 2020. Jag minns att jag kallade honom för en galen man när han av frustration höjde en ishockeyklubba mot mig i decembermörkret 2020. Sedan började han veva som besatt och slog slag efter slag till att det gick hål och det frusna sprack så att den tunna hinnan av is ven som glassplitter runt om oss. ”Nej det får inte vara slut. Vi ska slå upp en isvak här och hålla den öppen över vintern” var hans ord och löfte. Han slog upp en stor vak som skulle kunna rymma 7-8 personer redan när den första isen kom. Andreas visste att vaken skulle dra ihop för att isen bygger underifrån och inåt så i slutet av vintern skulle det bara bli ett litet hål av det som en gång var en rymlig vak. Den kommande vintern blev kall med nedåt 17 minus varje natt en hel vecka i februari. Alla vattendrag och sjöar frös därför snabbt till is och likt uttrar som söker efter föda i öppet vatten började kallbadare söka sig till den öppna isvaken för att få energi genom den kalla vintern. Det gjorde att vaken blev en samlingsplats och att vaken ibland rensades från is med Andreas hockeyklubba 4-5 gånger per dygn.

Det jag trodde skulle var omöjligt blev vinterns största succé och det blev därför en viktig uppgift för alla som badade där att hålla vaken öppen och när en samling människor har en gemensam målsättning så skapas nya vänskapsband. Intresset för kallbad har ökat explosionsartat sedan jag började kallbada senhösten 2019 och startade facebook-gruppen Kallbadarna Gävle. Gruppen har nu omkring 660 medlemmar. Kallbad har blivit allt populärare och vissa kallar oss för ”hipsters” eftersom kallbad nästintill har blivit en ”innedrog”. I min värld tolkar jag hipsters som trendiga män som gillar att vara i centrum på krogen och strävar efter yttre belöningar i form av de senaste materiella prylarna för att imponera på sin omgivning. Ingen av de många kallbadarna jag känner går in under det epitetet, snarare det motsatta. Om Hipsters är mer extroverta och gillar många intryck, tröttnar snabbt på upprepningar och blir stressade av när det inte händer någonting, så blir jag som introvert trött när det händer för mycket, men jag älskar att dyka under ytan och fördjupa mig i det som jag finner intressant. Jag är en Dipster. Många av oss uppskattar det minimalistiska, naturliga och enkla, att nästintill helt avklädd möta naturens element vattnet under alla årstider stärker banden mellan oss och vördnaden för naturen och det naturliga. Att  ta fram den inre hunden i sig och slänga sig i vattnet, ger en inre befriande känsla av att slänga bort vardagens koppel för en stund.

Jag upplever att kallbaden sänker kroppens grundspänning och det gör mig mentalt lugnare och mer fokuserad. En spänd kropp ger en spänd knopp med låsta tankar. En avslappnad kropp ger en flexibel knopp med kreativa tankar. Min kropp får den där ihärdiga och fokuserade energin uttern har under sitt fiske när jag promenerar till  jobbet efter kallbaden. Jag har badat utomhus varje dag sedan januari 2020 och det är i mitt tycke den bästa morgonrutinen jag någonsin haft. Med den stillhet kallbad ger mig kan jag hantera vilken typ av stress som än kommer emot mig genom att det går lättare att sortera tankarna och lägga energin på rätt saker. Det hjälper mig att hålla mig lugn och fatta kloka beslut i stressade situationer. För att upprepa ett beteende dag efter dag krävs motivation och motivation kräver känslor och de känslor som får mig att fortsätta bada varje morgon är energi, lugn, fokus, glädje, tillhörighet och förundran. Förundran handlar för mig om att uppskatta och vara tacksam över de enkla sakerna i livet, att kunna vara närvarande, stanna upp och känna sig som en liten del av någonting större och att kunna anpassa mig till naturens ständiga skiftningar. Jag är oerhört tacksam över kallbadet och de vänner jag fått genom denna morgonrutin och att vi är många som hjälps åt att hålla vår isvak öppen genom de kylslagna månaderna för att få energi som räcker genom hela den långa vintern. Att bada tillsammans ger enorm positiv energi och förstärker många gånger den starka upplevelsen. Kallbad är inget nytt, eller hippt, snarare uråldrigt, enkelt  och naturligt. ”We are not hipsters, we are the Dipsters.”

Mats Ädel

Fotnot: Uttern är beroende av att fiska för sin existens och dras därför till öppet vatten som blir en livsnödvändig samlingspunkt för dem under vinterhalvåret.