Kalla bad, coola quinnor och varm gemenskap

Isen krasar och elden sprakar. Stjärnorna gnistrar högt ovanför oss där vi sitter i vaken. Vattnet är fullt av små isbitar, nästan som en slush efter att vi yxat upp vår badplats. Maria och jag sitter tysta och vänder fokus inåt, på vår andning. Pulsen går ner av kylan som omsluter oss och av att andetagen kommer långsammare och långsammare.

Några minuter blir till en evighet och vi är fångade i nuet. Isvaksbad är en övning i mindfulness och att bara vara. Man kan inget annat.

Upplevelsen av iskallt vatten som omsluter en är total och hela ens fokus går till att ta bort känslan av att det är alltför kallt och presumtivt livsfarligt.

Efteråt känns det som att all världens börda har lyfts från ens axlar. Huden liksom pirrar och lyser. Fräschheten är obetalbar. 

Min kallbadsdebut skedde under pandemin som för så många andra nyfikna människor. När vi skulle hålla social distans och inte fick träffas på krogen och helst inte vara fler än 8 hemma i vardagsrummet, med avstånd, kände jag att jag behövde något uppiggande att se fram emot. Kalla bad blev mitt lyckopiller.

Jag har alltid älskat att bada i sjöar och hav och utmanat mig att bada sent på hösten och tidigt på våren. Jag hoppade även i en nyårsdag med ett illvrål i och upp. Nog fick jag ett adrenalinpåslag som räckte fram till midsommar, men den där goa känslan visste jag inte vad det var.

Så den 12 november 2020 packade jag min väska inspirerad av flera inlägg på Facebook, och tog mig till Hults sommarhem där Vänern breder ut sig mot horisonten. Jag skulle minsann också ha bildbevis av mitt kalla bad så jag ställde mobilen och startade en videoinspelning. Jag visste att jag måste gå lugnt tillväga och andas lugnt. Som yogainstruktör har jag koll på andning och hållning och gick lugnt i vattnet. Stolt stannande jag i det kalla, friska blå i kanske ett par minuter. Döm om min besvikelse när jag insåg att jag filmat åt fel håll 😊😊😊 Jag var helt enkelt tvungen att gå i en gång till!

Jag badade några gånger till i min ensamhet innan jag frågade en bekant om jag kunde få bada tillsammans med dem. Självklart! Alla är välkomna!

Första gemensamma badet var en månad senare den 12 december och vi hade styrt ut oss med glitter och ljus och firade en tidig Lucia. Fikat efteråt med lussekatter, pepparkakor och hett kaffe smakade underbart. Första vintern kom isen först sent i januari och vi hjälptes åt att yxa upp vaken. Vintersimmarna sågade upp en ränna och vi provade på att vintersimma – fantastiskt.

Mina nya vänner och jag har fortsatt att ses även i andra sammanhang som konserter, soppkvällar, sommarbad och bio.

Vi är gäng med coola kvinnor som har en varm gemenskap omkring kalla bad 😊