Hej alla kallbadsentusiaster!

Jag säger alltid att jag inte valde kallbadandet. Kallbadandet valde mig. Det började våren 2020. Hela januari hade vi spenderat det sista av min mans föräldraledighet i Thailand med bad och sol. Jag har alltid varit en sån som bara badar utomlands trots att jag är född och uppvuxen i Malmö. Havet kändes alltid kallt, även på sommaren.

Tillbaka i vardagen och tankarna på badande var långt borta. I början av mars firade vi min mammas födelsedag på ett spahotell inte långt från Sveriges sydligaste punkt. Plötsligt fick jag en idé om ett dopp i havet, och tanken växte och växte i mig. Jag valde att fråga min syster om hon ville göra det med mig. Kallbad är något man delar tänkte jag. Adrenalin-junkies som vi båda är sa hon (något motvilligt) ja. Tillsammans gick vi över landsvägen och ner till havet i våra hotellmorgonrockar och tofflor. Det blåste och var så kallt att vi fick nöja oss med strandbiten framför hotellet. Vi halkade runt på stenar, det var långgrunt, vågor som skummade och alldeles alldeles underbart.

Någon vecka senare träffade skiten fläkten och covid-19 gjorde sitt intåg. Jag som arbetar på andra sidan sundet i Köpenhamn upplevde två helt olika världar. Ett öde Köpenhamn i lockdown och fullproppade bussar i Malmö. Kontrasternas kontrast.

Jag arbetar inom hälso- och sjukvård och levde i en konstant känsla av oro. En oro som först var psykisk men även blev fysisk. Jag har alltid sett mig själv som en lugn, stabil person – men det här ändrade min världsbild totalt. Jag kände oro inför framtiden, ångest inför nuet och hade en hjärna som aldrig slutade tänka.

Efter ytterligare några veckor gjorde jag mitt första ”riktiga” kallbad på Ribersborg i Malmö, på T-bryggan. Innan jag fick barn hade jag även provat hela härligheten med bastu och bad på vårt fina kallbadhus två bryggor bort men med små barn och andra prioriteringar blev den slags timvisa njutningsseanser liksom aldrig av. Jag behövde något enklare och mer lättillgängligt, något som faktiskt var möjligt.

Jag kan inte beskriva det på ett annat sätt än att havet kallade. Så högt att jag inte kunde ignorera det. Jag menar, varför tar man annars av sig alla kläder frivilligt tidigt på våren och går ner i kallt vatten? Jag behövde det där vattnet. Det mest underliga var att kylan inte gjorde mig något. Mig! Som nästan bara badat när vattnet varit över 25 grader. Här var det annorlunda. Jag visste ju redan innan jag gick i att det skulle vara kallt, den faktorn var ju given, så det enda jag kunde göra var att vara i det. Och istället för att skrika, tjoa och spänna mig och motarbeta det jag inte kunde påverka – acceptera situationen för vad den var. Kall och.. vad mer? Det som började nu var en inre- och yttre upptäcktsresa..

Det var inte någon som INTE tyckte jag var tokig i början. Men med mina bilder och videos på Instagram började folk både vara nyfikna och intresserade av att prova själva. De såg mig långsamt gå ner i det kalla vattnet och bara stå där. Vad de inte såg var att min hjärna tystnade. Och förblev tyst långt efter.

Nere i vattnet var jag en liiiten liten droppe i ett stort stort hav och det gav mig väldigt mycket perspektiv på allt kaos. Att se att vågorna fortsätter slå, naturen göra sin grej och känna vind mot bar hud gjorde att jag kände mig trygg. Jag kände mig mer hemma än jag gjorde på land. Omfamnad. Lugn.

Sedan dess har jag badat regelbundet (förutom när havet är för varmt alltså- tänk vad man kan ändra sig!). ”Mitt” hav är Öresund och jag badar ungefär en gång i veckan. Jag har nästan alltid en badkompis med mig och är gärna i vattnet lång tid åt gången. Ibland simmar jag men oftast står jag bara stilla, andas och tittar på vågorna.

Ibland blir jag överraskad över hur många minuter som gått och jag stannar alltid i så länge jag kan innan min badkompis berättar att mina läppar är blå! Då sliter jag mig och går upp. Att torka utan handduk är min favorit och det brukar vara lätt uppnått i Skånevinden! Kallbad för mig är ett behov, en lättnad, en glädje och en sak jag numera prioriterar i mitt liv.

Här kommer mina topp tre tips för någon som vill prova kallbad:

  • Förbered dig mentalt på att det kommer vara kallt. Gå långsamt ner i vattnet och behåll lugnet. Vem har kontrollen? Du!
  • Ta med dig en kompis. Att dela sina tankar eller sitta tillsammans i tystnad efteråt är guld värt.
  • Dela med dig av dina upplevelser, berätta för alla vad du gjort! Tänk bara hur många du kan inspirera att prova själva!

Kallbad.nus instagramprofil delar jag med mig av en video på några av de många minnesvärda badstunder som fångats på bild och video. Min egna instagram där jag delar mina badstunder heter @fruharvigsson

Tack för att du läste, hoppas vi ses på bryggan!

Jessica Harvigsson